Jag saknar honom så himla mycket varje dag och det går inte en timme utan att något eller någon påminner mig om honom.
Jag rycker till och tittar en gång extra varje gång jag ser någon som är i samma ålder, samma längd och kroppsbyggnad. Det är som att jag hoppas på att han ska komma gående en dag och säga Jag fick en chans till...
Jag vet inte vad det är som väckt så mycket tankar och känslor i mig just nu. Kanske är det att barnen var hos Tina och att pappa inte fick/kunde vara med. Eller kan det vara att det snart är E's födelsedag?...E's första födelsedag utan morfar. Något gör mig extra ledsen nu i alla fall.
Jag har lust att skrika när jag mår så här. Bara få ur mig all ångest, alla bilder jag har i huvudet från sjukhuset. Alla bilder och minnen som jag önskar att jag kunde återvända till.
Om jag bara fick en sista dag med min pappa....
Jag älskar och saknar dig pappa!....
2 kommentarer:
Det är helt normalt att sakna sina nära o kära då speciellt sin pappa eller mamma. Då för dig din pappa jag har gjort det samma när min pappa dog inte var jag äldre än du är nu och jag vet vad jobbig det va. Tänker på dig ( och er all ) Kram från Inger
Tack Inger. Ja, vissa dagar är tyngre än andra.
Ses snart!
Kram
Skicka en kommentar