En tung dag...

Pappa...

Idag tänker vi på dig. Allihopa som känner, har känt, älskar och tycker om dig. Vi samlas idag och saknar och tänker på alla fina minnen vi har tillsammans med dig. 

Jag hoppas och måste tro att vi ses en dag igen...på andra sidan. 

Vi älskar och saknar dig.

Jag bara skriver av mig...

Dagen närmar sig. Dagen då jag måste ta farväl och gå vidare. Jag vet inte om jag kan....

Dagen då jag för sista gången har möjlighet att se dig. 

Dagen då vi alla ska samlas och sörja ihop.

Det har gått tre veckor, natten mellan i måndags och tisdags. Det känns som en evighet och saknaden blir större. Jag träffade dig sista gången på julafton. Det är 1 månad och 5 dagar sen.

Jag har varit på väg att ringa dig flera gånger för att berätta för dig vad som hänt och även andra saker.

Är du nöjd med blommorna till begravningen?

Är du nöjd med låten jag valt ut? Blir den för jobbig?

Har vi bjudit alla som du vill ha där? Blir du nöjd med stenen, urnan? 

Kan du se oss, kan du se dina barnbarn?

Mår du bra nu?

Vi älskar och saknar dig...

Koltrast....

Kan det vara ett tecken!?

Ett par dagar efter att pappa gick bort så stod jag och tittade ut på fåglarna som åt maten jag hängt ut på baksidan. Jag vet att jag då reagerade på att en Koltrast var ensam. Dom brukar komma i par.

För några dagar/1 vecka sen letade jag efter något som skulle symbolisera pappa. En tatuering, ett halsband eller något sånt. Jag pratade med Tina om det och jag pratade med mamma om det. Båda två kom med olika förslag som elefanter, hammare osv. Men inget kändes som pappa för mig. Jag minns när jag var barn att pappa och jag ofta läste en fågelbok när jag var liten. Jag kunde namnen på många fåglar redan som litet barn. Min favorit var sädesärlan. Men när jag tänker på pappa så tänker jag koltrast och Tina bekräftade att pappa gillade koltrastar. 

Sen dess har jag funderat på om jag ska tatuera in en koltrast någonstans.

För 1-2 dagar sen berättar Simon för mig att han hade koltrastar på jobbet just nu som är så tama. En satt ca 30 cm från Simons fot när han stod och grävde. Den  sitter breved grävskopan när den gräver osv. Inte rädd alls. Jag skojade med Simon och sa att det kanske är pappa som "håller ställningarna". Jag ber Simon att ta ett kort på fågeln, mest för att visa barnen hur tama fåglar kan vara även om det inte är så vanligt. 

Jag får kortet på mms av Simon ich skickar vidare det till Tina. Jag skriver något i stil med att "pappa håller ställningarna hos Simon och att det är en fågel son är orädd.  

Strax efter jag skickat mms till Tina får jag till svar. Titta på fågelns öga, är det bara jag som inbillar mig?!?!

När jag zoomar in fågelns öga så ser jag....ögat liknar ett hjärta. Fågeln har vänt sitt huvud åt sidan när Simon tar kort och ögat liknar ett hjärta! Det finns ju tom bildbevis på det här, så jag inbillar mig inte.

Jag väljer att se det som att pappa gett mig ett tecken på att "denna bild ska du tatuera in med hjärtat och allt, och jag finns här omkring er".

Det är tom svårt för Simon som absolut INTE är vidskeplig att kringgå detta. 

Mina arbetskompisar, grannar, Simons arbetskompisar tycker att detta är lite "läskigt", konstigt. 

Allting hänger ihop, varför har jag fastnat för koltrastar sista dagarna, varför är det inte en skata på bilden istället för koltrast? Skumt men ändå värmer det mitt hjärta.

Jag lägger ut bilden så får ni se själva. 

Jag vet att pappa är i mitt hjärta och även runtomkring oss och vakar. Jag vet det nu....

Pappa...jag saknar dig

I minnet Du lever,
I minnet jag ser Dig
precis som du var.

Du var så lätt att älska och

så svår att mista.

Tack för att du var du och

för allt det du gav.

I mitt hjärta stannar du för alltid kvar...

Jag använder våra minnen att lysa upp min sorgs mörker med....
Jag har fortfarande så svårt att förstå att du nu är borta. Det gör ondare och ondare för varje dag...

En bra dag för min kära far...

Rolig kommentar...

T sitter och rimmar. 

"Pumpa, rumpa, gumpa"

Jag frågar vad gumpa betyder.

"Det betyder att jag ska ta hem alla kompisar från skolan hem till mormor"

Betyder gumpa allt det? frågar jag...

"Japp", säger T. 

Min familj är underbar...

Den här ritade T till mig igår när hon märkte att jag var ledsen. "Det är morfar och du mamma". 

Dom är så goa ungarna, E verkar också förstå på sitt sätt och gör vad han kan. Han lyssnar 99% av gångerna när vi är ensamma. Vildingen är som bortblåst när vi är själva. Sen när Simon kommer hem så blir han som vanligt igen. Så han finns där men han försöker ta det lugnt med mig tror jag.

T har även gjort en koja i sitt rum där hon sitter korta stunder och tänder ett ljus för morfar. (Batteridrivet ljus så klart!)

Snö...

Snön har kommit för att stanna verkar det som pappa. Skit också :-)....ja ja barnen tycker det är kul i alla fall.

Älskade PAPPA

Du somnade in den 7:e januari 2014 kl. 02.20.

Jag kan inte med ord beskriva hur det känns just nu. Det gör så fruktansvärt ont!

Du hade en stor plats i mångas liv. Du var en stark personlighet och hade fler vänner och bekanta runt om dig än vad du visste om tror jag. 

Du var OMTYCKT och ÄLSKAD!

Att du är borta är för mig omöjligt att förstå. Du tog en stor del av mitt hjärta med mig när du lämnade oss. Och jag kommer alltid att sakna dig oerhört. 

Vi hade ett speciellt band...du och jag för alltid pappa. Jag älskar dig!

Jag är fortfarande pappas flicka....

Du brukade följa min blogg, jag hoppas att du läser det här. 

Fredagsfräckis

En liten pojke frågade sin pappa:
"-Vad är det mamma har mellan benen?"
Pappan svarade: "Paradiset"
Pojken frågade igen:

 "-Vad är mellan dina ben pappa?"
Pappan svarade: "-Nyckeln till paradiset"
Sonen säger:

"-Ett gott råd pappa,byt lås, för grannen har en extranyckel ;)