Den här bloggen skriver jag för att våra nära och kära ska kunna följa barnen genom bilder och berättelser under de perioder vi inte träffas.

söndag 15 juni 2014

Varför?

Som om det inte räcker med att man förlorat en människa som betyder så mycket. Som stått mig så nära och som är så saknad. Inte nog med det. Någon, någon ond sjuk människa ska göra livet (döden) ännu jävligare. 
Först var blommor uppryckta och ljuslyktor låg huller om buller på kyrkogården där pappa ligger. Rådjur trodde "personal" att det kunde vara. Sen saknades hjärtat som pappa fått av T och även mitt stenhjärta som det stod pappa och ett hjärta på. T's hjärta kan ju ha blåst iväg men min sten tyckte jag var konstigt.
För några dagar sen har pappas kors med hans namn på försvunnit. Och idag såg Tina att ungarnas älskade morfar sten är borta. 
Det är inte konstigt, nu är jag säker på att någon sabboterar, jävlas och är mycket sjuk i huvudet. Tyvärr kan jag inte göra något åt det men det gör så ont att veta att någon är vid min pappas grav och rotar, förstör och tar det som är vårt. MIN PAPPA!! Jag blir både arg, ledsen och oerhört besviken på hur lågt människor kan sjunka. Låt oss få sörja i fred och få göra det vi kan för vår pappa, morfar och make. Vi lider som det är ändå. 

Jag är ledsen pappa. Jag är ledsen att jag inte kan göra något åt detta. Att du inte får vila i frid som en människa ska få göra. Ser du vem det är? Kan jag göra något åt det? Jag blur tokig av det här.
Inte i mina värsta mardrömmar trodde jag att vi skulle behöva handskas med detta också. 
Jag älskar och saknar dig så oerhört.

Inga kommentarer: